Fästingburna sjukdomar
Fästingar är ett slags spindeldjur eller kvalster. Den fästing som är vanligast i Sverige kallas Ixodes Ricinus.
Fästingar finns spridda över större delen av södra och mellersta Sverige och utmed norrlandskusten upp till Umeå. De är beroende av en relativt hög luftfuktighet och påträffas därför ofta i halvhögt gräs intill vatten. Där sitter de i toppen av grässtrån och väntar på att kunna haka sig fast i ett passerande djur. Ju torrare det är desto svårare får fästingen att klara sig. Ta bort en fästing så snart du ser den. Bäst är att ta med en speciell fästingplockare, ta ett stadigt tag vid huvudet och dra rakt ut. Glöm alla kurer med smör, fotogen osv. Det är plockning som gäller. Alla andra metoder kan få fästingen att tömma sitt maginnehåll i såret och då effektivt överföra eventuella sjukdomar den bär på.
Borrelios
Borrelios orsakas av en slags bakterie, spiroketer, som tillhör gruppen Borrelia burgdorferi. Denna bakterie finns i fästingens tarmar och för att kunna infektera hunden måste den i regel suga blod minst ett dygn. Bakterierna tar sig sedan från huden till bindväv, inklusive leder.
Tiden det tar innan sjukdomen uppträder från att hunden blivit biten kan variera från 2-5 månader.
Symtomen kan variera. Man kan se nedsatt allmäntillstånd, feber, trötthet, ömma, stela leder och hälta som ibland förflyttar sig mellan olika ben, sk. vandrande hälta. I sällsynta fall kan även neurologiska symtom samt oregelbunden hjärtrytm förekomma.
Diagnosen ställs med hjälp av kliniska symtom tillsammans med ett blodprov. I akut skede kan förekomst av borreliabakterier konstateras med hjälp av PCR-teknik, medan djur som haft symtom i flera veckor får en mätbar stegring av antikroppar i blodet. Många hundar som blir smittade utvecklar inte sjukdom utan kan göra sig av med smittan på egen hand. När man utsatts för smittan bildas antikroppar som kan finnas kvar i blodet i åratal. Hittar man antikroppar i blodet kan man därför inte säga att hunden är sjuk om den inte har kliniska symtom. Det är därför viktigt att en klinisk bedömning styr provsvarstolkningen.
Behandling med antibiotika har vanligtvis god effekt. Efter genomgången Borrelia infektion kan man bli smittad på nytt.
Anaplasmos (hette tidigare Ehrlichios)
Anaplasmos orsakas också av en bakterie, Anaplasma phagocytophilum. Fästingen måste även i detta fall ha sugit blod minst ett dygn för att kunna överföra smittan. Anaplasma infekterar neutrofiler, en sorts vit blodkropp. Exakt hur de orsakar sjukdomssymtom är ännu okänt. Det tar ungefär 1-2 veckor från det att hunden blivit biten tills den uppvisar symptom.
De symtom man ser är ospecifika. Akut feber (som kan komma och gå), slöhet, dålig eller ingen aptit samt tecken på smärta, stelhet, ömhet som leder till en ovilja att röra sig är vanliga symtom.
Man kan ibland se förändringar i blodbilden och då ofta för låga värden av blodplättar samt lymfocyter (en slags vit blodkropp). Lindrig blodbrist och mag-tarmstörningar kan också förekomma.
Diagnos ställs på samma sätt som vid borrelios, en kombination av kliniska symtom och blodprov. I akut skede kan förekomst av anaplasmabakterier konstateras med hjälp av PCR-teknik, medan djur som haft symtom i flera veckor får en mätbar stegring av antikroppar i blodet. Antikropparna kan finnas kvar i månader efter att man stött på smittan. Precis som med Borrelios så klarar de flesta smittade hundar sig utan att bli sjuka. Efter genomgången infektion kan man bli smittad på nytt.
Antibiotika fungerar även här i de allra flesta fall men sjukdomen kan vara svårbehandlad.
TBE (fästingburen encefalit)
TBE (Tick Borne Encephalitis) är en allvarlig, men tack och lov ovanlig, sjukdom som kan överföras från fästingar och orsaka hjärninflammation. Sjukdomen orsakas av ett virus och det finns ingen specifik behandling. Den behandling man kan ge är understödjande t.ex. vätsketerapi och febernedsättande. Endast ett fåtal fall hos hund har rapporterats i Sverige. Till människa finns vaccin mot TBE men inga godkända vaccin finns till djur.
Katt
Borrelios och Anaplasmos hos katt kan förekomma, men är beskrivet i mycket begränsad omfattning. Symtomen liknar de hos hund.
Profylax (förebyggande åtgärder)
Profylax består av att förebygga fästingangrepp med hjälp av veterinärmedicinska preparat mot fästingar (finns på apoteket), i kombination med regelbunden genomgång av hundens päls för att avlägsna fästingar innan de hunnit överföra eventuell smitta.
Om din hund eller katt fått en fästing, avlägsna den genom att greppa så nära huvudet som möjligt med fingrarna eller med en fästingplockare och dra bort den försiktigt. Det är inte lika farligt om någon av mundelarna blir kvar som det är på människa. Ibland kan bli en lokal rodnad och svullnad men denna försvinner på några dagar. Svullnaden och rodnaden tyder varken på att hunden har fått t ex borrelia eller inte. Den typiska röda cirkel som människor kan få vid borreliasmitta ”erythema migrans” uppträder inte på hundar.
Dessutom kan man försöka undvika att djuret vistas i högt gräs och fuktiga områden där man vet att fästingarna gärna håller till.
Har ditt djur råkat ut för en fästing?
Vi kan hjälpa till!